Hjulångarna och New Orleans


 Nu gör vi en långresa till ”Old Man River”, Mississippifloden i USA, men samtidigt en tidsresa bakåt, till 1800-talet och de stora hjul­ångarnas epok. Senare delen av seklet var också den tid då ragtimemusiken blommade upp och jazzen så små­ningom kom att födas i New Orleans. Floden och fartygen är en länk till New Orleans- jazzen.

I januari 1812 lade den första hjulångaren till i New Orleans och snart växte ångbåts­trafiken längs Mississippi explosionsartat – ibland tyvärr bok­stavligen, eftersom en hetsig tävlingsanda ledde till flera tragiska olyckor, när överhettade ång­pannor flög i luften med bränder och dödsoffer som följd.

Snart började hundratals av dessa skovelhjulsdrivna ångfartyg, jättelika men flatbott­nade och grundgående, att anlända till New Orleans norrifrån. De kom full­as­tade med bomull, socker och tobak från Söderns stora plantager, spannmål och andra jordbruksprodukter från Mellan­västern samt industrivaror från Nord­staterna. Det var egentligen också till stor del USAs strävan att kunna använda floden som fri transportled, utan hinder av franska tullavgifter eller embargon, som låg bakom amerikanarnas förvärv 1803 av ”Louisiane”, den från början franska kolonin (”The Louisiana Purchase”, se artikeln Historia).

Särskilt före utbyggnaden av järnvägsnätet tog många flod­ångare även passagerare som ville göra en snabb och bekväm resa eller rentav en lyxkryssning, kanske kryddad med spänning i form av spel och dobbel. Det förekom även flytande teatrar - musikalen ”Teaterbåten” (Show Boat) har verklighetsbakgrund.

Exportvarorna lastades om i New Orleans till större ­fartyg, som i sin tur hade medfört gods från Europa, Latinamerika eller Västindien. Det var denna handel som skapade stadens guld­ålder, ”La Belle Epoque”. Invånarantalet fördubblades och rikedomarna växte. New Orleans blev en jättelik hamnstad, länge den största i USA, men fick på köpet sitt rykte - tyvärr välförtjänt - som värl­dens syndigaste stad. Det är möjligt att det vilda nöjes­livet bidrog till att en genuint ameri­kansk och helt ny dans- och under­håll­ningsmusik växte fram just här men först och främst var det mötet mellan europe­iska, karibiska och afrikanska musik­kulturer, som ledde till jazzens födelse. - I dess tidiga historia dyker förstås en hjul­­ångare upp. Den gjorde lustresor längs floden och i fartygsorkestern fick en ung Louis Armstrong ett fint engagemang!

Den här artikeln bygger på ett publikblad jag skrev, när vi framträdde före just “Teaterbåten” för några år sen. Då var orkanen Katrinas härjningar i New Orleans (augusti 2005) ännu ett vidöppet sår. Jag la till ett PS om den sorg och vanmakt vi kände inför katastrofen men avslutade så här:

Vi fortsätter ändå att spela vår älskade New Orleans-musik på det sätt vi inspirerats till på ort och ställe, med glädje och optimism, för vi tror att det är mer i stadens anda och bättre hedrar kata­stro­­fens många offer än att hänge sig åt svårmod och hänga sorgflor på instrumenten.

I dag vill vi uppmana dig och dina vänner att resa hit! Det gamla French Quarter och andra centrala delar är återställda och besökarna där märker numera ingenting av olyckan. Men som helhet har staden långtifrån återhämtat sig och turismen behövs, för att den ska kunna komma tillbaka.


© Torbjörn Haage
Foto: Lasse Västhagen